Preliminärt antagningsbesked

Nu är det många i nian som kan logga in på antagningswebben och se sitt preliminära antagningsbesked. Detta betyder att antagningskansliet (de som arbetar med gymnasieantagningen) har tittat på dina höstterminsbetyg, och utifrån det kollat om du hade kommit på det program du har sökt om du hade sökt med ht-betygen.

Nu är det så att det är dina slutbetyg i nian som räknas i slutändan, så det slutliga antagningsbeskedet kommer den 3:e juli och det är då du ser på riktigt om du har kommit in på det program du ville eller ej.

Mellan den 18 april och 18 maj är det även möjligt att ändra i sitt gymnasieval om man känner att det har blivit fel. Därför betyder det att sommarbeskedet kan se helt annorlunda ut än det preliminära beskedet, eftersom det kan bli fler, eller färre sökande till ditt sökta program än vad det är nu.

Om du vet att du saknar betyg i svenska, matte och/eller engelska, kan det vara så att du inte får ett preliminärt besked, eftersom du inte är behörig. Kontakta din SYV så fort som möjligt och stäm av ditt gymnasieval.

Om du har sökt till en gymnasieskola utanför Halland, kan du inte se det preliminära beskedet genom webben. Det är inte säkert att du kan få det överhuvudtaget. Om du har en skola i Halland som andra eller tredjehandsval tex, så får du ett besked på detta val, men ditt val utanför Halland ligger fortfarande kvar, var inte orolig.

Har du andra frågor, kontakta sin SYV!

Och var inte orolig, allt löser sig!

notes-macbook-study-conference

Annonser

Teknik?

Är du nyfiken på teknik? Kolla gärna på denna video gjord av Teknikcollege.

Teknikcollege är en branschorganisation som kontrollerar och sätter krav på utbildningar på gymnasiet och högskolor så att utbildningen är aktuell och attraktiv för framtida arbetsgivare.

 

Tänk om det blir fel?

pexels-photo-132700-large

Vad gör man åt den där gnagande känslan av rädsla för att välja fel? När man vet att det finns flera olika alternativ som låter lockande och spännande, men man bara får välja en. Valfrihet är både en viktig del av vår demokrati, men kan även ge oss starka ångestkänslor. Varför?

Jo, valfriheten, med alla sina alternativ, ger oss möjlighet att välja det som passar oss bäst. Tyvärr gör detta också att vi får välja bort alla de alternativ som vi inte valde. Låt mig förklara. Du ska välja gymnasieprogram och har hittat 4 stycken program som du känner dig lite intresserad av och nyfiken på: Teknikprogrammet, Industritekniska programmet, Naturvetenskapsprogrammet och El- och energiprogrammet. Genom att läsa om dessa fyra program kan du i ditt sinne försöka föreställa dig hur det är att gå på varje program. Du tänker på vad som kan vara roligt och spännande, och du tänker på vad som låter mindre roligt. Du kan även föreställa dig vad du gör efter gymnasiet. Genom yrkesprogrammen vet du att du med stor sannolikhet kan börja jobba direkt, men du kan också välja att plugga vidare. Genom de högskoleförberedande programmen är det nästan omöjligt att få jobb inom teknikbranschen utan högskolestudier.

Du vill egentligen börja jobba direkt, för du vill tjäna pengar och kunna resa medan du ännu är ung. Du drömmer om att resa till Asien och USA. Men egentligen vill du jobba med design- och produktutveckling och kanske plugga till ingenjör på högskolan. Alla programmen låter lockande, och du känner dig verkligen sugen på att välja ett yrkesprogram för då kan du snabbare uppfylla din dröm om resande. Men tänk om det blir för jobbigt? Tänk om du inte orkar plugga ihop de där extra kurserna på komvux som behövs för ingenjörsutbildningen? Tänk om du inte får något jobb ändå? Tänk om du inte trivs i klassen?

Valfrihet kan vara lurigt. Vi vill inte missa något, och tanken på att vi kanske, kanske valde bort något som var bättre än det vi valde kan vara knäckande.

Mitt tips? För varje program du funderar på – gör upp en plan, eller två. Till exempel. Du funderar på teknikprogrammet. Plan: Gå tre år på gymnasiet, sommarjobba och spara pengar. Ta ett sabbatsår och res, kanske skaffa ett caféjobb utomlands ett år. Kom tillbaka, sök högskola, plugga. Alternativ plan: Gå tre år på gymnasiet, sök 4:e året på teknikprogrammet, gå det och söka jobba inom teknikbranschen. Jobba ett ta, resa lite, söka högskola.

Industritekniska programmet, plan: Gå tre år på gymnasiet, se till att få så många behörighetsgivande kurser till högskolan som jag kan. Jobba, resa ett par år. Spara pengar. Plugga på komvux 1 år. Sök högskola, plugga. Jobba extra vid sidan av och slippa ta så höga studielån.

Sedan väljer du den planen som du känner dig mest lockad av just nu. Vilket program du känner dig lockad av just nu. När du har gjort det valet, då kan du vila i trygghet att du har gjort ett val och du har en plan med ditt val. Oavsett hur du trivs, eller hur det går, så har du en plan. Glöm det andra (om det inte blev rent åt skogen heltokigt såklart), och fokusera på att göra det bästa av det du valde.

Studier visar att människor är mer nöjda och lyckliga med sina val när de inte har möjligheten att ändra sig. Varför då? Jo, för då väljer vi att acceptera och tycka om det vi har, istället för att grubbla över om det hade kunnat vara bättre på något annat sätt.

Det tåls att tänka på!

 

 

Multipotential

Jag får ofta höra av elever och andra människor jag möter att det är svårt med karriär/studieval. Extra svårt blir det om man inte vet vad man vill fördjupa sig i, eftersom man har många olika intressen och tycker att det är svårt att bara välja ett.

Nyss såg jag ett TED-talk om just detta. Om människor som har olika intresseområden som de vill fördjupa sig, och önskar att de inte behövde välja. Emelie Wapnick utmanar idén om att vi måste välja ett enda område att bli specialister på. Tänk om du kunde utnyttja din förmåga att lära dig massor av olika saker, ta tillvara på din flexibilitet och använda din breda kunskap till att komma med nya idéer och tankar?

Gymnasievalet är bara det första valet i en rad olika val du kommer att göra i samband med din karriär och studieväg. Kanske är du 100% säker på vad du vill bli och jobba med och väljer utefter det. Men om du är en ”multipotentialist” kanske du snarare väljer ett gymnasieprogram som du är intresserad av för tillfället, och sedan låter livet föra dig vidare mot andra, nya utmaningar i nästa steg.

Omfamna din personlighet och låt inte rädslan över att inte ha hittat ”ditt kall” hindra dig från att utvecklas. Du kanske aldrig kommer ha ”ett kall”, du kanske är en ”multipotentialist” och det är minst lika användbart i yrkeslivet idag. Faktum är att de bästa teamen verkar bestå av både specialister och multipotentialister som tillsammans kan utveckla idéer och sätta dem i rullning!

Emelie Wapnick – Why some of us don’t have one true Calling.

pexels-photo-57825

 

När motivationen sjunker. Del 3. Hitta ditt recept för goda resultat.

Det finns många orsaker till att motivationen sjunker och att man inte orkar ta tag i studierna. Men det finns också många sätt att se till att man har gjort sitt bästa. Det allra svåraste kan vara att erkänna att man måste förändra sin attityd. Som jag nämnt i del 1 och del 2 av denna inläggsserien är en av de viktigaste sakerna för an förändrad attityd till studierna att hitta ett syfte och ett mål.

När du gjort det kan du börja arbeta på de andra sakerna som kan hjälpa dig att nå dina bästa resultat. Här är några tips på hur man kan underlätta sina studier, och hjälpa hjärnan och kroppen att göra så bra ifrån sig som möjligt.

  • Berätta för din familj och dina vänner om dina planer. Eller någon annan som du litar på. Det är lättare att hålla sig till planen om andra vet om den och kan hjälpa till att stötta när det känns svårt.
  • Skriv listor. Skriv ner vad du behöver göra, vad du har gjort. Prioritera på listan – vad måste göras nu och vad kan du göra imorgon? Skriv ner dina mål. Skriv ner syftet med studierna. Skaffa en kalender, eller om du är kreativt lagd – skapa en bullet journal (googla eller sök på pinterest/instagram så får du massor av tips).
  • Rör på dig och ät hälsosamt. Detta behöver inte vara mer komplicerat än att se till att du äter frukost – ät någon frukt och lite grönsaker varje dag. Ät lunch, ät middag. Träningen behöver inte heller vara avancerad. Lägg det på den nivå som känns ok för dig. 30 minuters promenad/dagen räcker gott och väl.
  • Undvik de som påverkar dig negativt. Har du någon vän som gärna kritiserar dig och dina prestationer? Som pratar negativt om framtiden, om samhället eller om skolan? Känner du dig mindre motiverad efter att ha spenderat tid med honom/henne? Försök att umgås lite mindre, åtminstone ett tag så att du kan fokusera på det som är viktigast just nu – att nå dit du vill. Vänskapen finns kvar om den är äkta.
  • Om du har lätt för att få prestationsångest – se det som ett spel istället. Ibland kan det vara skönt att släppa allvaret. Varje gång du får ett bättre resultat så ”levlar” du upp. Högsta leveln är när du nått ditt mål!
  • Sov! Lägg mobilen i ett annat rum, eller åtminstone utom räckhåll från sängen. Stäng av ljud och vibrationer. Gå och lägg dig lite tidigare varje dag. Tex om du brukar släcka lampan klockan 1 på natten, så börja med kvart i 1. Sedan halv 1. Sedan kvart över 12 osv osv…
  • Belöna dig själv. När du fått ett högre betyg, när du låtit bli en dålig vana en vecka eller två (belöna dig dock inte med den dåliga vanan), eller när du uppnått något annat som är viktigt för dig. Gör något kul! Det är lika viktigt att kunna slappna av och ha roligt.

Har du några andra tips för att hålla motivationen uppe?

if-you-can_dream-it-you_can-do-it_556e00b02a6b22ac67aee159

Kompisval

pexels-photo-89873-large.jpeg

Idag tänkte jag skriva lite om kompisval när det kommer till gymnasiet. Kompisval är de val man gör baserat på ens kompisars val, istället för att se till sig själv och vad man själv egentligen vill.

Det kan finnas flera orsaker till att man väljer som kompisarna istället för att bestämma själv.

  • Jag är osäker på vad det är jag vill. Då kan det kännas lättare att följa med kompisen istället, eftersom jag tänker mig att jag i alla fall har min kompis att förlita sig på.
  • ”Alla” pratar om ett visst program, det känns som om alla ska gå på det och jag vill/vågar inte säga att jag skulle vilja gå på ett annat program. Tänk om de tycker att jag är jobbig eller konstig som inte följer strömmen?
  • Jag och min kompis är supertajta. Inget kan komma emellan oss. Vi umgås hela tiden i skolan och även på fritiden. Min kompis vill gå på detta programmet, som egentligen inte riktigt är min grej, men jag kan inte tänka mig ett liv utan min kompis. Tanken på att vara ifrån varandra känns jobbigare än att gå på ett program jag egentligen inte vill gå på.
  • Jag orkar inte ta tag i det här med gymnasievalet, det känns så stort och jobbigt. Varför ska jag behöva ta ett sådant beslut nu, jag är inte redo! Jag hänger med kompisen på hens val istället så slipper jag ta tag i det här.

Känner du igen dig i något av detta? Som jag skrev i det här inlägget är det ju många saker som spelar in i våra val. Det här med kompisar är ju självklart en stor vågskål. För många väger den här skålen inte så tungt, men för andra är den jättetung och det är svårt att separera sina egna tankar och viljor från kompisarnas.

Vad blir konsekvenserna av ett kompisval? Det kan ju såklart gå bra, men i de allra flesta fall kommer du till en punkt i gymnasieskolan där du känner att de ämnen du läser inte alls är din grej. Du känner en motvilja att gå till lektionerna, läxorna blir jobbigare än vanligt, du får en känsla av att det är fel. Du har inget intresse för detta programmets inriktning och du längtar dig bort till något som skulle passa bättre.

Vad händer då? Jo, kommer du på detta i god tid (senast 2 kanske 3 månader efterskolstart) kan det finnas en chans att byta program direkt. Kommer du på det senare in på året är risken stor att du måste göra ett omval. Då söker du samtidigt som det årets nior söker till gymnasiet och får då börja om ettan till nästa höst. Då blir det ett extra år på gymnasiet.

Vill du undvika detta är det viktigt att du ställer dig själv frågan: är det detta jag vill? Är jag intresserad av det här? Leder den här utbildningen mig till den framtid jag vill ha?

Svarar du ”nej” eller ”vet inte”? Då bör du ta dig en funderare på vad det är just DU vill. Behöver du prata igenom dina tankar och försöka strukturera dem kan du alltid boka en tid med mig/din vägledare. Vårt främsta jobb är att tillsammans med dig utforska vad du vill och skapa en handlingsplan som hjälper dig att ta ett beslut och nå dit du vill.

 

Höstlov – valet närmar sig

Nu är det höstlov och aktiviteterna inför gymnasievalet är i full gång! Gymnasieskolornas öppna hus avlöser varandra, skuggningar börjar komma igång och pratet går varmt. Vilken utbildning är bäst? Vilken utbildning är bredast? Vad ska jag tänka på?

Det är inte alltid lätt att navigera bland alla val som fanns. Det kan kännas som om man är intresserad och nyfiken på allt, eller absolut ingenting. Ibland vet man inte vad som finns att välja på och väljer då endast utifrån det man känner till.

Det finns många teorier kring varför man väljer som man gör när man ställs inför valsituationer som den i nian. Något som de flesta teorier är överens om är att vi gör val baserade på olika orsaker, inte bara en. Bland annat påverkas vi utav:

  • Könsroller: Redan som barn lär vi oss tidigt om vad som är ”tjejigt” och vad som är ”killigt”. Tjejer lär sig att vara omhändertagande, mjuka och gilla smink och kläder. Killar lär sig att vara tuffa, hårda och gilla bilar och sport. Nu är detta bara en generalisering, men oavsett hur mycket eller lite du har påverkats av dessa normer är man tyvärr inte helt opåverkad. Könsroller fortsätter hela livet och det är inte ovanligt att man som tjej/kille inte väljer ett yrke som är klassiskt för det motsatta könet att välja. Kan du komma på några yrken eller utbildningar som är traditionellt manliga/kvinnliga?
  • Status: Vi har olika idéer om vad som är statusyrken, och även olika uppfattningar om hur viktigt det är med status för oss. Vissa yrken har traditionellt sett högre status än andra, och detta kan påverka oss i våra val. Vissa vill bara satsa på traditionellt statusrika jobb, medan andra inte vågar göra det för att de är rädda att de inte ”kan”.
  • Intressen: Vi väljer också utifrån våra intressen. Vi vill gärna tycka om det vi gör.
  • Förmåga: Vi gör också våra val baserat på vår uppfattning om vår förmåga. Om jag inte upplever mig bra på matte, väljer jag troligen inte en utbildning där stor del av undervisningen består av matte. Vi vill känna oss duktiga på det vi gör. Ibland kan vi välja något som vi vet komma att göra oss bättre – för att kunna nå en dröm vi har.
  • Arbetsmarknaden: Vi påverkas såklart av samhällsdebatter och vad vi hör om arbetsmarknaden. Om vi hör att det finns mycket jobb inom en bransch kanske vi lockas att välja det, eller tvärtom om vi hör att det är svårt att få jobb som ett yrke väljer vi kanske bort det.
  • Slumpen: Vilka möjligheter dyker upp? Här spelar tillfälligheter så som kontakter, erbjudanden och andra livssituationer in. Våra karriärval är oftast inte isolerade till hur vi vill ha det på jobbet/utbildningen. Livet runtomkring påverkar också. Exempel: Kärleken, barn, fritidssysslor, vänskapsrelationer, hälsa.

Som ni förstår är det inte konstigt att det kan kännas svårt att välja – det är ju många aspekter som spelar in! Hur ska man tänka när man bestämma sig? Endast du är expert på dig själv, men genom att tänka lite kring de områdena här ovanför skapar man sig en grund att stå på. Ju mer man känner till om sig själv och vad som påverkar en, desto lättare blir det att ta nästa steg.

Mitt jobb som vägledare är att hjälpa dig att utforska dessa områden och sedan göra en plan för resten av processen. För väljande är en process och den måste få ta tid.

syv

 

När motivationen sjunker. Del 2. Sätt mål, hitta dina styrkor och använd dina vänner.

numbers-time-watch-white.jpg

Mattelektion. Du tittar på klockan. 30 minuter kvar. Du suckar. Tänk att tiden kan gå så långsamt ibland, och så himla snabbt i andra sammanhang. Hur ska jag orka fokusera i 30 minuter till? Mobiltelefonen, att prata med kompisen eller att bara vila mot bordet känns så mycket mer lockande än att fortsätta jobba.

Men egentligen vill du ju. Egentligen önskar du dig det där betyget som du vet att du kan få om du ”bara anstränger dig”. Det är bara det att just i detta ögonblicket känns den där ansträngningen alldeles för stor. Du viker hellre undan från det svåra. Hur ska man göra för att hitta motivationen?

Här är några tips som kan funka.

Steg 1. Sätt upp mål. Vad vill du ha för ett liv?

Studier visar att man faktiskt mår bättre och arbetar mer effektivt om man har ett mål att jobba mot. För att ett mål ska vara så effektivt som möjligt bör det dock uppfylla en del punkter. Man kallar det SMART-modellen. Det står för:

  • Specifikt. Målet ska vara specifikt och inte för generellt. Istället för ”Jag vill ha ett bra jobb” kan man specificera det till ”Jag vill ha ett jobb med minst 28000 i lön och där jag får möjlighet att arbeta mig uppåt inom företaget”.
  • Mätbart. Det ska gå att mäta om målet är eller är på väg att bli uppnått. Det kan till exempel vara när du får det jobbet som du vill, med den lönen du vill ha. Det kan även vara när du på utvecklingssamtalet pratar med din lärare om hur vilka saker du har klarat och vilka saker du har kvar för att uppnå ett visst betyg.
  • Accepterat. Du måste själv vara med och utarbeta och acceptera målet. Risken är stor att du inte lyckas uppnå ett mål om du själv inte är med på noterna. Om du drömmer om ett jobb med 28000 i lön och karriärsmöjligheter måste du också veta och förstå och acceptera de vägar och delmål du måste genomföra för att komma dit.
  • Realistiskt. Det måste vara ett mål som faktiskt är möjligt. Att sätta ett mål som ”Tjäna 1 miljon i månaden och bli Amerikas president” är kanske att sätta ribban lite högt. Fundera på ditt mål, är det genomförbart. Om någon annan sätter mål tillsammans med dig, diskutera med hen om dina förutsättningar, och var ärlig!
  • Tidsbegränsat. Allra bäst är att sätta en realistisk tidsgräns på sitt mål, eller åtminstone på delmålen. ”Jag vill tjäna 28000 och ha ett jobb med karriärsmöjligheter när jag är 25 år” är ett exempel på hur man kan sätta en tidsgräns. Ett annat kan vara ”Jag ska ha fått ett E i matte innan jag slutar åk 9”.

Steg 2. Fundera på vilka saker du är riktigt bra på.

Okej, du kanske inte är ett mattegeni. Men du är faktiskt grym på idrott, och på att hjälpa andra. Du är rätt duktig på att lyssna också. Och att laga mat. Det är viktigt att få betyg i alla ämnen, men välj att verkligen få de högsta betygen där du är bäst. Idrotten och hemkunskapen kan du verkligen skina på. Sedan kan du ha stor nytta av att du gillar att hjälpa och lyssna i andra ämnen som är svårare, tex matte. Sätt er ner i en grupp och hjälp varandra. Dra nytta av dina starka sidor!

Steg 3. Finn styrka i andra.

Finn stöd hos dina vänner. Berätta för dem om dina mål och stötta dem i deras mål. Var varandras ”personal assistant”! Ha kul på rasterna och ta vara på tiden mellan lektionerna. Med hjälp av vännerna kan skolan kännas både enklare och roligare. Ser du någon som är ensam? Var den som bjuder in. Det har du säkert hört förr, men det är viktigt. Framförallt för framtiden. Den som ger alla en chans, bjuder in till umgänge och inte dömer andra har oftast störst nätverk och störst karriärmöjligheter eftersom de inte utesluter varken människor eller möjligheter.

sunset-summer-golden-hour-paul-filitchkin-large

 

När motivationen sjunker.”Varför kämpa för höga betyg?”

people-coffee-notes-tea-largeDu började terminen med god motivation, lade i varje växel och körde hårt. Du gjorde alla läxor, läste det extra kapitlet för högre betyg och lyssnade bra på lektionen. Nu känner du dock att orken börjar tryta. Kvällarna blir mörkare, morgnarna blir tyngre och du har tappat fokus på det där som gjorde att du kände dig motiverad från början. ”äh, var det verkligen så viktigt?” kanske du tänker. ”Så länge jag får ett E så löser sig det mesta, varför ska jag behöva uppoffra massor av tid för att få högre betyg? Vad ska man egentligen med höga betyg till?”.

Denna fråga tror jag att de allra flesta som går/har gått i skolan har frågat sig. Med all rätt dessutom, det kan ju onekligen kännas meningslöst att kämpa för höga betyg när de inte efterfrågas i arbetssammanhang i framtiden. ”Vem kommer någonsin bry sig i om jag fick ett A eller ett E?”.

Men svaret är egentligen enkelt. Dina betyg från grundskolan spelar ingen roll för ditt arbetsliv, nej. Däremot spelar dina betyg stor roll på andra sätt:

  • ´Högre betyg ger större valmöjlighet. Du söker in till gymnasiet med hjälp av dina betyg, och med högre betyg ökar du dina chanser att komma in på just det programmet på den skola du vill gå på.
  • Höga betyg från grundskolan ger en stabil kunskapsbas att stå på i gymnasiet. Betygen sätts efter dina kunskaper och förmågor i de olika ämnena. Ju högre betyg du har desto mer avancerade förmågor och kunskaper har du visat. Dessa kunskaper kommer att komma väl till pass på gymnasiet.
  • För även om du kanske inte kommer att läsa alla ämnen på gymnasiet som du läser nu, så kommer du ha nytta av studietekniken du har använt dig av för att utveckla dina kunskaper och förmågor. Att kunna planera, organisera och genomföra studier som ger goda resultat är värdefullt för framtiden.

Har du andra förslag till hur man kan hålla sig motiverad för att kämpa för bra betyg?

 

 

Att lära känna sig själv

pexels-photo-147333-large

Lär känna dig själv!

Det är en mening som du kanske ofta får höra, särskilt från Studie- och yrkesvägledaren, lärare eller andra vuxna som du möter i skolan. Hemma kanske föräldrarna frågar dig vad du gillar och suckar uppgivet när du svara ”jag vet inte vad jag vill!”.

Jag tror på dig när du säger att du inte vet. Det är inte lätt att veta. Det är ännu svårare när det känns som om en måste veta, helst nu, och det finns en tidsgräns på när en måste ha bestämt sig för vad man gillar och vill göra de närmsta tre åren.

Hur ska en kunna lära känna sig själv, veta sina värderingar, veta ens intressen när man knappt har hunnit prova på någonting. Vid femton år är man både stor, på väg in i vuxenlivet, men inte med särskilt stor erfarenhet. En håller på att hitta sig själv i sociala sammanhang, veta var en hör hemma, testa sina gränser.

Men det finns sätt en kan utforska sig själv på, till exempel med frågor som en kan ställa sig själv. Här kommer en lista med frågor du kan fundera över för att komma underfull med vem du är, vem du vill vara och vilka värderingar du står för och vill utveckla.

  1. Om du vaknade imorgon, utan några rädslor alls, vad skulle du göra?
  2. Om du kunde påverka en enda lag i Sverige, vad skulle det bli?
  3. När gjorde du senast något för någon annan, utan att förvänta dig en gentjänst?
  4. När gjorde du senast något som kändes väldigt läskigt? Hur gick det?
  5. Vad oroar du dig inför framtiden? Spelar det någon roll för hur du agerar nu idag?
  6. Om du skulle spendera en hel dag med dig själv (en kopia av dig själv) vad skulle ni göra tillsammans? Skulle du trivas i ditt eget sällskap?
  7. Vad skulle du vilja/behöva lära dig mer av, men inte vågar erkänna för någon annan?
  8. Föredrar du att sätta upp mål, eller ta dagen som den kommer utan plan?
  9. Hur skulle du aldrig vilja bli beskriven av någon annan?
  10. När gjorde du senast ett misstag som du ändå var OK med?
  11. Vad skulle hända om du visste att du inte kunde misslyckas?
  12. Är kärlek eller tillit mer viktigt?
  13. Vilken lärdom från idag tar du med dig imorgon?
  14. Vilket avtryck vill du lämna hos dem du möter?
  15. Vilken negativ upplevelse/händelse möter du gång på gång? Vad kan du lära dig av dem?
  16. Vad har du slutat göra men som du egentligen älskar?
  17. Jobbar du för att få höra beröm från andra, eller jobbar du för att känna dig nöjd med ditt arbete?
  18. Om du vaknade imorgon och hade blivit av med en vana, vilken vana skulle det vara?
  19. Vad är din största bedrift hittills?
  20. Hur känns förändringar för dig?
  21. I vilka situationer vill du helst ge upp ditt egna ansvar?
  22. Vilka människor fyller på din energitank? Vad är det med dem som är så bra?
  23. Hur ser dina inre samtal med dig själv ut?
  24. Om du kunde hålla ett 5 minuters tal till hela världens befolkning, vad skulle du säga?
  25. När är det rätt tid att sätta nya mål och börja följa sina drömmar?
  26. Om du kunde lära dig något helt nytt idag, vad skulle det vara?
  27. När sade du senaste något gott om dig själv? Vad var det?
  28. När bråkade du senast med dig själv? Var det meningsfullt?
  29. Vems tillåtelse väntar du på för att nå dina mål?
  30. Är morgondagen verkligen ”just Another day?”

 

Fundera gärna lite över dessa frågor. Vissa kanske du behöver tänka en stund över, men om du skriver ner dina tankar kring dessa frågor kan det underlätta för dig att få en bättre översikt över dina drömmar, mål, din självbild och dina värderingar. Bara en aningen mer självkännedom kan göra stor skillnad i dina framtida val – så vad väntar du på? 🙂